Colonia Pellegrini Argentina

Färden med Ojala fortsatte norrut genom Argentina med ständiga oljepåfyllningar, en alltmer läckande kylare, något verkstadsbesök, ett däckbyte samt ett antal mer eller mindre otrevliga stopp vid poliskontroller längs vägen. Polisen var alltid i grupp, ofta beväpnade med gevär och avgjort ute efter ett lönetillskott.

I maj 2003 kom vi efter cirka 120 km på mycket dålig grusväg från Mercedes i norra Argentina till det lilla samhället Colonia Pellegrini mitt ute i träsklandet Esteros del Iberá. Detta är ett av världens största våtland, med flytande öar och mängder med djur av olika sorter.

Väl ute med en liten båt på träsket, fick vi tillfället att hälsa på allt från mängder av fåglar till kajmaner och capibaras med flera djur, i deras naturliga miljö.

Om vägen dit varit dålig så var fortsättningen norrut än värre. De första 50 kilometrarna på denna väg av tunn sand var som att kontinuerligt köra i 15 cm djup nysnö.

Och det fanns vägskyltar som förbjöd trafik på vägen vid regnväder! Då blev nämligen sanden till djup lera och helt ofarbar.